Lukas 14:27

Den som inte bär sitt kors och följer mig kan inte vara min lärjunge. [Tidigare i Luk 9:23 säger Jesus att för att följa honom måste man”förneka sig själv och dagligen ta upp sitt kors”. Nu följer två liknelser som visar att detta inte är något impulsivt beslut utan kräver eftertanke.]

Bibeln (Svenska)

In The King James Version

And whosoever doth not bear his cross, and come after me, cannot be my disciple.

In Context

26”Om någon kommer till mig och inte hatar (älskar mig mer än) sin far och sin mor, sin hustru och sina barn [eller väljer att avstå från att gifta sig, se Matt 19:10-12], sina bröder och systrar och även sitt eget liv [detta jordeliv], kan han inte vara min lärjunge. [I den judiska kulturen är dessa talesätt, som är överdrifter, vanliga och kallas hyperboler. Även på svenska kan man t.ex. säga att man älskar röda hus men hatar gula och på så sätt uttrycka att man föredrar en viss färg mer utan att för den skull bokstavligen hata den andra. Matteus översätter ett liknande sammanhang”den som är mer vän med”, se Matt 10:37. Ändå är orden väldigt skarpa och tvingar oss att fundera över var vi har vår lojalitet. Vem förtröstar vi ytterst på, är Jesus främst? Det är typiskt Lukas att ta med fyra punkter, se Luk 6:17.]

28Om någon av er vill bygga ett torn, sätter han sig inte först ner och beräknar kostnaden för att se om han kan slutföra det?

Read all of Lukas 14

Cross References

Matthew 13:21Trots det har det inte fått slå rot inom honom, och han håller bara ut en tid. Så fort han möter lidande eller förföljelse för ordets skull, så kommer han genast på fall.

Mark 8:34När han sedan kallat till sig folkskaran, tillsammans med sina lärjungar, sa han till dem: ”Om någon vill följa (gå bakom) mig ska han förneka (helt tillbakavisa; säga nej till; avstå från) sig själv [sin egen agenda] och ta upp sitt kors och följa mig (vara/gå med mig på vägen) [bli min lärjunge]. [En Jesu lärjunge måste lämna sitt eget, vandra i Mästarens fotspår och följa hans exempel i allt – ja, även vara beredd att lida och dö för hans skull.]

Mark 15:21Simon från Kyrene [stad i Nordafrika], Alexanders och Rufus far, var på väg in [till Jerusalem] från landet (fälten). Honom tvingade de [enligt romersk lag] att bära Jesu kors [tvärslån]. [Simon är ett typiskt judiskt namn, vilket antyder att han var en jude som kommit till Jerusalem för att fira påskhögtiden. Uttrycket att han kom från landet, gr. agros, har ibland tolkats som att han har arbetat på fälten. Det är dock inte troligt. Enligt judiska sabbatslagar var det förbjudet att ens inspektera fälten på sabbaten. Händelsen sker också före nio på morgonen, långt innan arbetsdagens slut, se vers 25. Samma uttryck används om Emmausvandrarna för att beskriva att de lämnat staden och var”på väg ut på landet”, se Mark 16:12. Att Simons söner nämns vid namn, är antagligen för att de är kända för Markusevangeliets läsare. I Romarbrevet hälsar Paulus speciellt till just Rufus och hans mor, se Rom 16:13. Om det är samme Rufus, tillhörde Simons familj senare församlingen i Rom.]

John 19:17och han bar sitt kors på väg ut till en plats som kallades Skallen (gr. Kranion), på hebreiska Golgata [på latin Calvaria].

2 Timothy 1:12Det är därför jag får lida allt detta. Jag skäms inte, för jag vet vem jag tror på, och jag är övertygad om att han har makt att bevara det som blivit anförtrott åt mig, och som jag har överlåtit [till Honom] fram till denna dag.

This Verse In Other Editions

Study Lukas 14:27