Matthew 27:3
Men när Judas – förrädaren (den som har för vana att förråda/utlämna) – såg att Jesus var dömd, ångrade han sig (kände sig illa till mods – gr. metamelomai) och lämnade tillbaka de trettio silvermynten till översteprästerna och de äldste. [Ordet för”ångrade sig” som används här är inte det vanliga ordet metanoia som används för omvändelse och sinnesändring ( Matt 3:8). Judas kände djup sorg och ånger, men det i sig betyder inte att det var en verklig omvändelse. Petrus sorg ledde till upprättelse, Judas sorg till självmord.]
Bibeln (Svenska)
In The King James Version
In Context
Cross References
Job 20:5att de gudlösas (hebr. rasha) jubelrop [triumferande fröjderop] är kortvarigt (nära) [den gudsfrånvände är snar till skratt men också snar till gråt], och den gudlöses (skenheliges, hycklarens – hebr. chanef) glädje varar ett ögonblick?
Matthew 26:14Då gick en av de tolv [apostlarna], Judas Iskariot, till översteprästerna.
Mark 14:10Judas Iskariot, som var en av de tolv, gick till översteprästerna för att utlämna (förråda) honom [Jesus].
Luke 22:2Översteprästerna och de skriftlärda sökte efter ett sätt att röja Jesus ur vägen, men de var rädda för folket. [Under påsken var det många tillresta judar i Jerusalem. Ett öppet gripande av Jesus skulle kunna skapa upplopp och romersk militär skulle ingripa, se Mark 14:2. Visade det sig att de judiska ledarna var orsaken, skulle deras position och förmåner äventyras. Ordet påsk är en försvenskning av det hebreiska ordet pesach, se 2 Mos 12:11-13. Pesach inleds eftermiddagen den 14:e nisan. Några timmar senare efter solnedgången är det 15:e nisan och det osyrade brödets högtid (hebr. chag ha-masot) tar vid, se 2 Mos 12:17-20; 3 Mos 23:4-12. På Jesu tid hade dessa två högtider vuxit samman och sågs som en enhet.] 1 13:e nisan (tisdag kväll – onsdag eftermiddag) 2 Judas förbereder förräderiet mot Jesus (Matt 26:14-16; Mark 14:10-11; Joh 11:45-53)
John 13:2Och redan under kvällsmåltiden [när Jesus och lärjungarna låg till bords och åt] ingav djävulen [har djävulen gång på gång kastat fram tanken] i Judas, Simon Iskariots sons, hjärta, att han skulle utlämna (förråda) honom [Jesus].
John 18:3Judas fick tag i (tog med sig) en romersk bataljon [kohort – som bestod av omkring 600 romerska soldater, se Apg 10] och tempeltjänare [judiska män tjänstgjorde som ordningsvakter i templet] från översteprästerna och fariséerna. De kom dit med facklor, lyktor och vapen.