Proverbs 23:26
Mitt barn ge mig din fulla uppmärksamhet, ta mig som en förebild.
Bibeln (Svenska)
In The King James Version
My son, give me thine heart, and let thine eyes observe my ways.
In Context
Cross References
Deuteronomy 6:5Och du ska älska (vara tillgiven) Herren (Jahveh) din Gud (Elohim) av hela ditt hjärta [i alla dina beslut – i din vilja, handling och tanke] och av hela din själ (med hela din levande varelse) och av hela din kraft (med all din styrka och brinnande iver) [intensivt som en eld]. [Bekännelsen inleds med ett imperativ i singular och riktar sig till hela folket som en enhet (”Hör, Israel!”). I Bibeln är det individuella ansvaret också kopplat till den kollektiva gruppen. Tron föds hos var och en och är personlig, men förenar samtidigt människor. Även bönen som utgår från var och en förstärks när man ber tillsammans. Både välsignelser och förbannelser drabbar hela gruppen, därför handlar uppmaningen som följer dels om det egna hjärtat, men också om folkets unisona hjärta, dit också barnen räknas, se vers 6-7. Se även 5 Mos 11:13-15. Ordet för hjärta (hebr. levav) beskriver källan till en människas inre liv. Det täcker delvis betydelsen av ordet för själ (hebr. nefesh, vars innebörd omfattar hela ens varelse, liv och personlighet). Det är inte bara i vårt inre, dvs. i vår själ, tanke och vilja, som vi ska älska Gud, utan också i våra yttre relationer – i umgänget med andra människor. Ordet för kraft (hebr. meód) är ett adjektiv eller ett adverb (stort, mer, ytterst; i högsta grad; väldigt mycket) som här används som ett substantiv. Det kan både syfta på den kraft och förmåga vi har fått, men även på det överflöd och de ägodelar som vi har blivit satta att förvalta. Hebreiskan bygger, med hjälp av dessa tre ords nyansrikedom, upp en helhet kring vad det innebär att älska Gud. Evangelieförfattarna använder flera olika grekiska ord för att beskriva detta, jfr Matt 22:37; Mark 12:30; Luk 10:27.]
Psalms 119:2Rikt välsignade (saliga; mycket lyckliga) är de som håller (vaktar, bevarar) hans vittnesbörd (stadgar – hebr. edot), de som av hela hjärtat kommer att fråga efter (söka; ta sin tillflykt till; träda fram inför) honom.
Proverbs 3:1Min son (mitt barn, min vän), glöm inte min undervisning (mina instruktioner – hebr. Torah), och bevara (beskydda, vakta) mina budord (bud – hebr. mitzvot) i ditt hjärta, 2
Proverbs 4:23Mer än allt [annat] ska du [som en skyddande väktare] troget vakta [bevara] ditt hjärta [ Heb 12:15], för därifrån utgår liv [flödar livets källor; är upprinnelsen till liv]. [På samma sätt som hjärtat pumpar ut livgivande blod är en människas inre liv, tankar och moral avgörande för varje beslut och handlande, se Matt 12:35; 15:19; 2 Kor 13:5; Fil 4:6-7. Substantivet för”utflöden/utgångar” (hebr. totsaah) används här som ett verb (utgår). Även ordet för”liv” (hebr. chajim) står i plural, men böjs som singular. Det är ett sätt att visa livets många skiften och skeenden, se 1 Mos 2:7.]
Hosea 14:9Efraim ska säga:’Jag vill inte längre ha någonting med avgudar att göra’. Jag ska svara honom och vaka över honom. Jag är som ett grönskande cypressträd, din frukt finns hos mig. [Det är jag som ger liv.]” 1 Avslutning [Boken avslutas med ett ordspråksliknande uttryck. Jämför med Ps 107:43; Jer 9:21; Ords 10:29]
Luke 14:26”Om någon kommer till mig och inte hatar (älskar mig mer än) sin far och sin mor, sin hustru och sina barn [eller väljer att avstå från att gifta sig, se Matt 19:10-12], sina bröder och systrar och även sitt eget liv [detta jordeliv], kan han inte vara min lärjunge. [I den judiska kulturen är dessa talesätt, som är överdrifter, vanliga och kallas hyperboler. Även på svenska kan man t.ex. säga att man älskar röda hus men hatar gula och på så sätt uttrycka att man föredrar en viss färg mer utan att för den skull bokstavligen hata den andra. Matteus översätter ett liknande sammanhang”den som är mer vän med”, se Matt 10:37. Ändå är orden väldigt skarpa och tvingar oss att fundera över var vi har vår lojalitet. Vem förtröstar vi ytterst på, är Jesus främst? Det är typiskt Lukas att ta med fyra punkter, se Luk 6:17.]