Romarbrevet 10:19
Jag frågar också: Har Israel kanske inte förstått [att evangeliet skulle gå ut i hela världen]? Först säger ju Mose [i 5 Mos 32:21]: Jag ska väcka er avund mot ett folk som inte är ett folk, mot ett folk utan förstånd ska jag väcka er vrede.
Bibeln (Svenska)
In The King James Version
In Context
Cross References
Psalms 115:5De har mun men talar inte, ögon men ser inte,
Jeremiah 10:8Men de [den här världens visa, se även Ps 115:8] är alla råa (brutala, känslokalla) och dåraktiga (förstockade), tillrättavisningen (undervisningen – hebr. mosar) är fåfäng [plural – på alla sätt fåfäng] som en trästock [lika död, döv, tyst och stum].
Hosea 2:23Och jag ska plantera henne till mig i landet och jag ska visa barmhärtighet mot henne som inte varit barmhärtig [hebr. lo ruchamah, se Hos 1:6-7]. Och jag ska säga till dem som inte var mitt folk:”Du är mitt folk”, och de ska säga:”Min Gud (Elohim)”.
Romans 3:26vid [tiden för] Guds fördragsamhet (tolerans, återhållsamhet), för (gr. pros) att visa på (bevisa) sin rättfärdighet i den tid (gr. kairo) som nu är [inne]: att han [själv alltid] är rättfärdig [och rättvis] och [alltid] gör den rättfärdig [friar den] som är av Jesu tro (trofasthet; och rättfärdiggör utifrån”Jesus-tron”) [den tro som har sitt ursprung hos Jesus och som föder en förtröstan på honom]. [Jesus representerar här platsen för försoningsoffret, men utgör också själva försoningsoffret. Han visade även sin trofasthet genom att han utgöt sitt blod för mänsklighetens synder. I sin vishet och plan lät Gud också dem som med sina hjärtan var hängivna honom och vars synder begåtts före Jesu försoningsoffer, få räknas som rättfärdiga. En förebild på detta är när översteprästen på försoningsdagen (jom kippur) gick in till det allra heligaste i tabernaklet där han – utom synhåll för Israels folk – stänkte blod från försoningsoffret på nådastolen dvs. på locket som täckte förbundsarken, se Heb 9:5; 2 Mos 25:17-22. Paulus upprepar med eftertryck strofen”att visa på sin rättfärdighet” (från vers 25) i vers 26. Först skriver han om Guds bevis/tecken i obestämd form och använder prepositionen eis (som beskriver en rörelse som lett in i eller fram till en viss punkt), medan han nästa gång inleder med prepositionen pros (som beskriver något som sträcker sig mot ett mål för att få kontakt och som indikerar ömsesidighet och växelverkan).]
Romans 11:11Jag frågar nu: De har väl inte snubblat för att de skulle falla (för alltid, utan hopp om att resa sig igen)? Absolut inte! Men genom deras fall har frälsningen kommit till hedningarna, för att”väcka deras avund”. [ 5 Mos 32:21]
1 Corinthians 1:12Vad jag menar är att ni var och en på sitt håll säger:”Jag tillhör (följer, håller mig till) Paulus” [som startade församlingen, se Apg 18:1-11], eller”Jag tillhör Apollos” [en gruppering influerad av grekisk alexandrinsk filosofi, se Apg 18:24], eller”Jag tillhör Kefas [Petrus judiska namn]” [kanske en judaistisk gruppering, se Gal 2:11-14], eller”Jag tillhör den Smorde (Messias, Kristus)”. [Denna fras antyder att de andra inte tillhörde Jesus och kan ha varit en religiös klick som ansåg sig själva vara”sanna troende”, förmer än andra och de enda verkligt troende.] [Utifrån Paulus kommentar i 1 Kor 4:6 är det möjligt att han inte nämner de verkliga grupperingarna som Kloe berättat om. I stället tar han sig själv Paulus, Apollos och Petrus som exempel. Paulus hade inte hört de olika parternas berättelse och i en redan infekterad situation skulle det lätt bli ännu värre om Paulus tog ställning för en viss sida.]