Romarbrevet 15:8

Vad jag vill säga är att den Smorde (Messias, Kristus) har blivit omskärelsens tjänare för att visa Guds trofasthet och bekräfta löftena till fäderna,

Bibeln (Svenska)

In The King James Version

Now I say that Jesus Christ was a minister of the circumcision for the truth of God, to confirm the promises made unto the fathers:

In Context

7Välkomna därför ständigt varandra in i era hjärtan, på samma sätt som den Smorde (Messias, Kristus) har tagit emot oss, till Guds ära. [Paulus ger samma uppmaning som han öppnade detta avsnitt med i Rom 14:1 och knyter ihop undervisningen.]

9och att hedningarna har fått prisa Gud för hans barmhärtighet (nåd). [I följande fyra citat visar Paulus att Guds syfte alltid varit att välsigna hedningarna genom Israel. De kommer från de tre huvuddelarna i GT: Torah (Moseböckerna), Neviim (Profeterna) och Ketuvim (Skrifterna). Tre stora judiska ledare citeras: Mose, Jesaja och David.] Som det står skrivet [av David, se Ps 18:1]: Därför vill jag tacka dig bland hednafolken och lovsjunga ditt namn. [ 2 Sam 22:50; Ps 18:50]

Read all of Romarbrevet 15

Cross References

Isaiah 24:15Ära därför Herren (Jahveh) i ljusen (länderna i öster), på öarna i havet [i väster], Herrens (Jahvehs) namn, Israels Gud (Elohim).

Matthew 15:24Han svarade [till sist kvinnan och sa till henne]: ”Jag är bara sänd till de förlorade fåren från Israels hus.”

Luke 1:54Han har tagit sig an (hjälpt och tagit ställning för) sin tjänare Israel [ Jes 41:8], han har kommit ihåg sin barmhärtighet (nåd).

John 1:11Han kom till det (och de) som tillhörde honom [hans domän, skapelse, värld], men de som var hans egna tog inte emot (välkomnade inte) honom. 2 Genom tro blir man Guds barn [Vers 12-13 är kiasmens centrum och kärnan i Johannes budskap:]

Acts 3:25Ni är barn till profeterna och arvtagare till förbundet som Gud slöt med era fäder, när han sa till Abraham:’I din avkomma [singular] ska alla folk (släkten – gr. patria) på jorden bli välsignade.’ [Citat från 1 Mos 12:7; 22:18; 26:4. Ordet avkomma är singular, men kan också användas som ett kollektivt substantiv för att beskriva ett helt folk. Abrahams löfte gällde både Isak och hans efterkommande som blev det judiska folket. I sin djupaste mening syftar det på den Messias som skulle komma, vilket Paulus visar i Gal 3:16. Det är ingen skillnad på frälsningen i de båda förbunden. Abraham blev frälst genom att i tro blicka fram mot korset och frälsningen. Efter Jesu död och uppståndelse blir man frälst genom att i tro blicka tillbaka på vad Jesus gjort.]

Romans 3:3Vad betyder det om några inte trodde (inte var trofasta – gr. apisteo)? Kan deras otro (oförmåga att uppfylla sin del av förbundets löften – gr. apistia) upphäva Guds trofasthet (gr. apistis)? [Det grekiska ordet apistia kan både betyda otro, där man vägrar att tro, och att man inte är trogen sina löften. Kan man lita på Guds trofasthet om nu judarna, som är hans egendomsfolk, inte ser att Jesus uppfyller Gamla testamentets profetior? Är Gud inte trofast, bara för att hans folk inte varit trofasta och uppfyllt sin del i förbundet? Dessa båda nyanser är nära relaterade, och Paulus kan syfta på båda när han ställer den retoriska frågan om judarnas misslyckande skulle upphäva Guds trofasthet.]

This Verse In Other Editions

Study Romarbrevet 15:8