Romans 4:2
Om Abraham förklarades rättfärdig genom gärningar, då har han något att berömma sig av. Dock inte inför Gud.
Bibeln (Svenska)
In The King James Version
For if Abraham were justified by works, he hath whereof to glory; but not before God.
In Context
1Vad ska vi då säga att Abraham fann, vår förfader efter köttet?
Cross References
Genesis 12:18Farao kallade till sig Abram och sa: ”Vad är det du har gjort mot mig? Varför berättade du inte att hon är din hustru?
Genesis 20:9Sedan kallade Avimelech på Abraham och sa till honom: ”Vad har du gjort mot oss? I vad har jag syndat mot dig eftersom du har fört denna stora synd över mig och mitt kungarike? Du har gjort sådant mot mig som inte ska göras!”
Jeremiah 9:23Så säger Herren (Jahveh): Låt inte den vise ha sin ära i (skryta över, berömma sig över) sin vishet. Låt inte den mäktige (inflytelserike, starke) ha sin ära i (skryta över, berömma sig över) sin styrka. Låt inte den rike ha sin ära i (skryta över, berömma sig över) sin rikedom.
Romans 3:20För genom laggärningar [genom att hålla alla bud i Torah] kan inget kött bli rättfärdigt [ingen människa ha det rätt ställt med Gud]. [Det var heller aldrig syftet med Torah.] Vad som ges genom undervisningen (gr. nomos) [Moseböckerna] är insikt (fullständig förståelse) om synd. 1 RÄTTFÄRDIGHET GENOM TRO (3:21-5:21) [Efter att ha visat att hela mänskligheten är hopplöst förlorad utan Gud följer nästa stora stycke i Romarbrevet. Det handlar om Guds rättfärdighet som finns tillgänglig genom tron.]
1 Corinthians 1:29Detta för att ingen människa (inget kött) skulle kunna berömma sig (skryta) inför Gud.
1 Corinthians 4:7Vem ger dig en särställning (vad gör dig så speciell)? [Vem är du att välja olika ledare och grupperingar, se 1 Kor 1:12.] Vad har du som du inte har fått? Och om du har fått det, varför skryter du då som om du inte hade fått det? [Hela argumentet i vers 8-13 är uppbyggt på kontraster. Korintierna verkade ha en överbetoning på framtiden där den kommande tiden redan var här – en s.k. överrealiserad eskatologi. De kan också ha tagit till sig en samtida stoisk livsfilosofi där en vis människa skulle vara befriad från vardagens bekymmer. Resonemanget med”kungar” är intressant och verkar ha funnits inom dessa kretsar. Några år senare skriver Epiktetos (50-135 e.Kr.):”När någon ser på mig, vem känner då inte att hon ser sin kung eller mästare?”]