Psaltaren 6
1En vallfärdssång; av David. Jehová, mitt hjärta är icke högmodigt, och mina ögon äro icke stolta, och jag vandrar icke i stora ting, i ting, som äro mig för underbara.
2Sannerligen, jag har lugnat och stillat min själ såsom ett avvant barn hos moder, ja, såsom ett avvant barn är min själ i mig.
3Israel, hoppas på Jehová från nu och tidsålderns fortvaro! 133 Psalmen. [ redigera] {Kapitel|133}} Välsignelse ad de rättfärdigas enhet 1 En vallfärdssång; av David. Se, huru gott och huru ljuvligt det är, att bröder bo endräktigt tillsammans. 2 Det är såsom den kostbara oljan på huvudet, vilken flyter ned i skägget, just Arons skägg, vilken flyter ned i linningen på hans klädnad. 3 Mos 8: 12 3 Det är såsom Hermons dagg, som faller ned på Sions berg; ty där förordnar Jehová välsignelse, ja, liv tidsålderns fortvaro. Denna text är inte fullständig. Om du har tillgång till texten kan du hjälpa Wikisource genom att fylla i mer. Källa [ redigera] Texten är hämtad ur Bibeln, Åkesons översättning, fjärde upplagan, utgiven av HF:s förlag, Jongbloed Holland, tryckt 1993 ISBN 91-7218-148-6