Genesis 1:5
Gud (Elohim) kallade ljuset dag och mörkret kallade han natt. Det blev kväll och det blev morgon – en [hel] dag (dag ett – hebr. jom echad). [Den första dagen beskrivs annorlunda än de övriga dagarna (som benämns en andra, en tredje, en fjärde, osv). I stället för ordningstalet”första” används grundtalet”ett” (hebr. echad). Ordet beskriver en enhet som utgörs av olika delar. En man och en kvinna är två enheter som tillsammans bildar ett kött ( 1 Mos 2:24). Uttrycket jom echad beskriver alltså en hel dag, ett dygn, som består av en period ljus och en period mörker. Det är samtidigt den första”hela dagen” som beskrivs (från jordens perspektiv). Precis som på svenska kan ordet”dag” (hebr. jom) betyda den ljusa delen av dygnet, ett helt dygn eller en del av en dag (t.ex. arbetsdag). Frasen”det blev kväll och det blev morgon” återkommer som en avslutning av de första sex dagarna, se vers 8, 13, 19, 23, 31. Att kvällen nämns före morgonen menar många ligger till grund för att en ny dag inom judendomen inleds på kvällen. I skapelseberättelsen inleder dock ljuset varje dag (förutom den första). Gud verkar när det är ljust, först därefter blir det mörkt (kväll) och dagen är fullkomnad när ljuset bryter fram (morgon) nästa dag.] [ Skapelsedagarna Inget tidsintervall anges från det att universum skapas i begynnelsen i vers 1 fram till den första dagen, då Gud låter det bli ljus (vers 3). Solen och månen, som har uppgiften att markera dagar och tid, får den uppgiften den fjärde dagen, se vers 14. Det finns åtminstone tre sätt som de sex skapelsedagarna kan förstås utifrån hebreiskan: • Sex 24-timmars dygn som följer direkt efter varandra. • Sex 24-timmars dygn, men dagarna följer inte varandra. Först kommer dag ett, en okänd tid passerar, sedan kommer en andra dag, osv. • De sex dagarna är ett litterärt vackert sätt att beskriva det Gud gör i sex distinkta skeden och i en speciell ordning, men dagarna ska inte förstås som bokstavliga dygn även om de litterärt beskrivs som sådana. Utöver dessa tre sätt förekommer också tanken att ordet dag (hebr. jom) avser en period av obestämd längd. När jom kombineras med prefixet be (bejom) finns den betydelsen ibland. Den vanligaste betydelsen är”den dag” (138 ggr) och syftar på något som sker inom ramen av ett dygn ( Jos 8:25). Vid ett trettiotal tillfällen är betydelsen en obestämd längd och inte en specifik dag, t.ex. en tid av nöd ( Ps 77:3). Utöver det är bejom det uttryck som hebreiskan använder för”när” eller”om” ( 1 Mos 2:16, 17; 2 Mos 10:28; 3 Mos 14:57; Ps 20:10). Det är sammanhanget som avgör betydelsen. I skapelseberättelsen används inte bejom, utan endast jom och dessutom i kombination med morgon och kväll. Den naturliga tolkningen är därför att författarens avsikt var att beskriva vanliga dagar. Den sjunde dagen beskrivs som att den inte har ett slut (ingen kväll eller morgon) och skulle kunna fortsätta ännu. Det är korrekt, men de sex skapelsedagarna avslutas alla med”det blev kväll och det blev morgon” vilket gör något av de tre alternativen ovan mer troligt.] 3 En andra dag – atmosfären
Bibeln (Svenska)
In The King James Version
In Context
Cross References
Genesis 1:13Det blev kväll och det blev morgon – en tredje dag (hebr. jom shlishi). [Detta är den enda dagen då Gud säger”det var gott” två gånger, se vers 10 och 12. Inom judendomen anses just därför tisdagen, den tredje dagen, vara en extra bra dag att starta något nytt på. Judiska bröllop sker därför än i dag ofta på tisdagar. Jesus gick på ett bröllop i Kana, just på”tredje dagen”, se Joh 2:1.] [Det finns en parallell symmetri mellan de tre första dagarna (dag 1-3) och de tre följande dagarna (dag 4-6): • Ljus och tid – Första dagen fokuserar på ljuset och natt avskiljs från dag, tiden startar. Fjärde dagen tilldelas himlakropparna sin funktion som ljusbärare och tecken för dagar, månader och år. • Vatten och luft – Andra dagen handlar om vattnet och atmosfären som bildar ett livsutrymme (luften). Femte dagen fylls vattnet och luften med liv. • Torr mark – Tredje dagen träder marken fram och börjar grönska. Den sjätte dagen fylls den med liv.] 3 En fjärde dag – himlakropparna får sin uppgift
Genesis 1:23Det blev kväll och det blev morgon – en femte dag (hebr. jom chamishi). 3 Den sjätte dagen – landdjur och människan [När landdjuren beskrivs används tre olika hebreiska ord som beroende av vad de kontrasteras mot eller kompletteras med ska förstås på olika sätt. Alla tre kan användas för att beskriva allt djurliv på land: • Chajah betyder ”levande” och används för djur i allmänhet. Det kombineras två gånger med jorden (hebr. chajat haarets). I vers 24 kontrasteras det mot boskapsdjuren (hebr. behemah) och ska därför förstås som de vilda djuren. Då används översättningen ”markens djur”. I vers 30 kontrasteras det mot himmelens flygande varelser och avser då alla landdjur. Då används översättningen ”allt levande på jorden”. • Behemah beskriver boskapsdjur (tamdjur) om det kontrasteras till markens djur (vilda djur). Men är kontrasten till kräldjur och andra smådjur (hebr. remes) avses alla större djur på land och då används översättningen ”fyrfotadjur”. Om behemah kontrasteras till flygande varelser och fisk är betydelsen alla djur på torra land – landdjur. • Remes betyder något som ”rör sig” ”krälar” eller ”kryper”. Det kan specifikt beskriva djur som rör sig eller krälar nära marken. Det syftar då på kräldjur, groddjur, små däggdjur, spindlar med mera. Men ordet kan även fungera som en sammanfattning av alla djur – allt som rör sig. Remes hör ihop med verbet ramas som betyder ”röra sig, slingra sig, kräla”.]
Genesis 8:22Så länge jorden finns kvar ska: sådd och skörd (hebr. qatsir), köld 1 och hetta, 1 sommar (skördetid – hebr. qajits) och vinter, dag och natt aldrig upphöra (ordagrant: ’inte ha sabbat’ – hebr. lo shavat).” [Vers 22 avslutas med fyra par. Talet fyra är jordens tal (fyra väderstreck, osv). Centralt står hetta och sommar som hör ihop, vilket ramas in av köld och vinter.]
Psalms 74:16Dagen är din, natten är också din. Du har skapat ljusbärare [ljus; stjärnor, månen, se 1 Mos 1:14] och solen.
Isaiah 45:7Jag formar (som en krukmakare) ljuset och skapar mörkret, jag gör frid (fred; fullständig harmoni; helhet på alla områden – hebr. shalom) och skapar olycka [ Ps 65:8; Amos 3:6], jag är Herren (Jahveh) som gör alla dessa ting. [Vers 1-7 har talat om Kyros som en förebild på Guds smorde, utvalde kung, se Jes 44:28; 45:1. Vers 8 kan appliceras på Kyros, men även på den kommande Messias.]
1 Corinthians 3:13så ska vars och ens arbete synliggöras (öppet visa sig vad det är gjort av). För den dagen kommer att visa det, eftersom den uppenbaras i eld, och elden ska pröva kvaliteten (testa vad som är äkta och har verkligt värde) hos det som varje människa har gjort. [Det är inte mängden arbete utan kvaliteten som bedöms.]