Jesaja 48:12
Lyssna till mig, Jakob och Israel, mina kallade (utvalda, tagna avsides).”Jag är Han. Jag är den förste, och ännu mer (verkligen) den siste.” [ Jes 41:4; 44:5; Upp 1:8; 21:6; 22:13]
Bibeln (Svenska)
In The King James Version
Hearken unto me, O Jacob and Israel, my called; I am he; I am the first, I also am the last.
In Context
Cross References
Deuteronomy 32:39Se nu att jag, jag är han, och det finns ingen annan gud vid sidan av (tillsammans med) mig. Jag dödar och jag gör levande, jag sårar och jag helar, och det finns ingen som kan rädda ut ur min hand (ingen som kan ändra på det som Herren har bestämt).
Proverbs 8:32”Lyssna nu därför på mig [visheten personifierad], mina vänner (barn): Välsignade (glada, lyckliga, avundsvärda) är de som håller sig till mina vägar.
Isaiah 41:4Vem har format och gjort det? Han som har kallat generationerna från begynnelsen. Jag, Herren (Jahveh) – är den förste och den siste i evighet – jag är Han (den Evige och för alltid densamme). [Den förste (hebr. rishon) har sin rot i ordet för huvud. Den siste (hebr. acharonim) står i plural! Därför betyder det att han är den evigt siste, det kan aldrig någonsin komma något eller någon efter honom. I den hebreiska texten finns, centralt mellan den förste och den siste, också ordet et (skrivs på hebreiska med första bokstaven alfa och sista tav). Det är en partikel som aldrig översätts, men som motsvarar grekiskans alfa och omega, se 1 Mos 1:1. Här står uttrycket den förste och den siste alltså två gånger i samma mening. I hebreiskan betyder det att detta är en absolut sanning som är kompromisslös och aldrig kan förändras.]
Isaiah 44:1Men lyssna nu [trots att du har syndat, se Jes 43], du Jakob, min tjänare, du Israel, som jag har utvalt.
Isaiah 46:3Lyssna till mig, Jakobs hus och kvarlevan av Israels hus, ni som är burna av mig från födseln, som är burna från livmodern.
Isaiah 51:1Lyssna på mig, ni som strävar efter (jagar, verkligen vill ha) rättfärdighet, ni som söker (studerar för att få mer kunskap om) Herren (Jahveh). Se på klippan [som] ni är huggna ur, på dagbrottet (graven; brunnen – hebr. bor) som ni grävts ut (plockats ut) från.