The Bible Software
bible.softwareJobJob 2 › Job 2:5

Job 2:5

Men ändå (likväl; betecknar en skarp kontrast – hebr. olam) – räck ut din hand och rör vid hans ben och kött [uttryck för hela personen, även hans psykiska hälsa, se Ords 14:30]. Då kommer du se att han’välsignar’ [avfärdar/förbannar, se Job 1:5, 11] dig rakt i ansiktet.” [Identiskt med Job 1:11 förutom”ben och kött”.]

Bibeln (Svenska)

In The King James Version

But put forth thine hand now, and touch his bone and his flesh, and he will curse thee to thy face.

In Context

4Åklagaren (Satan) svarade Herren:”Skinn för skinn. Allt man äger ger man ju för att rädda sitt liv [sitt eget skinn]. [Det är inte helt klart vad ordspråket’skinn för skinn’ eller’hud för hud’, som det också kan översättas, betyder. En vanlig judisk förklaring tar ett exempel från hur vi värderar våra olika kroppsdelar. Vid fara sträcker vi instinktivt upp vår arm för att skydda ansiktet mot ett slag. Vi är alltså villiga att offra huden på vår arm för att skydda huden på huvudet. Uttrycket liknar också’öga för öga, tand för tand’ som handlar om att göra en rättvis juridisk bedömning i en rättegång, där straffet ska motsvara skadan som orsakats, se 2 Mos 21:24. Den andra delen av versen’allt man äger ger man ju för att rädda sitt liv’ handlar om att göra en värdering mellan ägodelar och livet. När en rånare säger:’pengarna eller livet?’ är inte valet svårt. Satans antagande är att Job villigt ger bort sin rikedom för att rädda livhanken. Så länge Job är frisk kommer han inte att förbanna Gud, men förlorar han hälsan kommer han att häda Gud.]

6Herren sa till Åklagaren (Satan): ”Se [här är han], han är i din hand, men du måste bevara (beskydda) hans liv.”

Read all of Job 2

Cross References

1 Chronicles 21:17Och David sa till Gud (Elohim): ”Var det inte jag som befallde att folket skulle räknas? Det är jag som har syndat och gjort det som är ont. Men dessa, min hjord, vad har de gjort? Herre min Gud (Elohim), låt din hand vända sig mot mig och min fars hus, men inte mot ditt folk så att de plågas.”

Job 1:11Men ändå (likväl; betecknar en skarp kontrast – hebr. olam) – räck ut din hand och rör vid allt som hör till honom. Då kommer du se att han ’välsignar’ [avfärdar/förbannar, se vers 5] dig rakt i ansiktet.”

Job 2:9Hans hustru sa till honom:”Håller du fortfarande fast vid din integritet [ska du fortsätta att vara god och rättfärdig, samma ord som i Job 2:3]?’Välsigna’ Gud (Elohim) [avfärda/förbanna honom, se Job 1:5] och dö (fall ned död)!” [Jobs hustru var också drabbad av sorg. Hon hade förlorat sina tio barn som hon fött. Utöver det var familjens förmögenhet och välstånd borta, och nu hade även hennes make blivit svårt sjuk och plågad.]

Psalms 32:3När jag var tyst [och vägrade att bekänna min rebelliskhet, inre skuld, synd och mina onda tankar] förtorkade mina ben när jag jämrade mig (som ett lejons rytande) hela dagen lång.

Psalms 39:10[Nu återgår temat till orsaken till tystnaden i vers 2-3, ordet ”stum” från vers 3 upprepas.] Jag är stum (bunden), öppnar inte min mun, för det är du som har gjort det.

This Verse In Other Editions

King James VersionBíblia Almeida (Português)Luther Bibel (Deutsch)Bible Louis Segond (Français)Библия (Русский)聖經 (中文)성경 (한국어)الكتاب المقدس (العربية)बाइबल (हिन्दी)Biblia (Kiswahili)Bibbia Diodati (Italiano)Alkitab (Bahasa Indonesia)Kinh Thánh (Tiếng Việt)

Study Job 2:5

Matthew HenryJamieson-Fausset-BrownAdam ClarkeJohn WesleyJohn CalvinKeil and DelitzschScofieldFamily Bible NotesGeneva Bible Notes (1599)
← Job 2:4Job 2Job 2:6 →