John 18:5
De svarade honom:”Jesus från Nasaret.” Jesus svarade dem:”Det är jag (Jag Är).” Judas som förrådde honom var också där bland dem. [Detta är sjunde gången frasen”Jag Är” används i Johannesevangeliet, se Joh 4:26. Det finns en tydlig koppling till hur Gud uppenbarar sig för Mose som den evige, se 2 Mos 3:14. Ordet”förrådde” är i en verbform som indikerar att det inte var första gången Judas förrådde Jesus, utan något som han hade som vana att göra.]
Bibeln (Svenska)
In The King James Version
In Context
6När Jesus sa till dem: ”Jag Är”, ryggade de tillbaka (retirerade de) och föll till marken.
Cross References
Jeremiah 8:12De ska komma på skam eftersom de har begått styggelser, de skäms inte och de vet inte hur man rodnar. Därför ska de falla bland dem som faller, i sin besökelsetid ska de snubbla, säger Herren (Jahveh).
Matthew 21:11Folket svarade:”Detta är profeten Jesus, från Nasaret i Galileen.” 1 Jesus rensar templet (Mark 11:15-19; Luk 19:45-48; Joh 2:13-22) [Det var redan sent när Jesus red in i Jerusalem. Han såg allt som pågick där och lämnade sedan Jerusalem för att övernatta i Betania där han tillbringade nätterna, se Mark 11:11-12. Matteus i sin mer tematiska framställning tar inte med detta utan går vidare på huvudtemat att Jesus gick in i templet. Detta fullbordar också Mal 3:1 där Herren plötsligt ska komma till sitt tempel. Jesus börjar också fullborda Sak 14:21 där det står att det inte ska vara någon”köpman” i templet.]
John 19:19Pilatus lät också göra en skylt (inskription, anslag) [på latin titulus, innehöll den dömdes namn och vilket brott han begått] och satte den på korset. På den stod det skrivet: [Detta är] Jesus från Nasaret, judarnas konung. [De fyra evangelieförfattarna nämner alla att det stod”judarnas konung” på skylten. De väljer dock att ta med olika delar av de inledande orden. Detta är ingen motsägelse, i stället ger de tillsammans den fulla bilden. Troligtvis hade skylten följande text:”Detta är Jesus från Nasaret judarnas konung”, vilket är summan av Matt 27:37, Mark 15:26 och Luk 23:38. Skylten nämner alltså Jesu namn och även hans brott – judarnas konung.]