Lukas 10:27
Han svarade [genom att citera 5 Mos 6:5 och 3 Mos 19:18]:”Du ska älska [osjälviskt och utgivande] Herren din Gud, av hela ditt hjärta, av hela din själ, av hela din kraft 2 och av hela ditt förstånd (intellekt – gr. dianoia); och din nästa (din medmänniska) som dig själv.”
Bibeln (Svenska)
In The King James Version
In Context
Cross References
Deuteronomy 6:5Och du ska älska (vara tillgiven) Herren (Jahveh) din Gud (Elohim) av hela ditt hjärta [i alla dina beslut – i din vilja, handling och tanke] och av hela din själ (med hela din levande varelse) och av hela din kraft (med all din styrka och brinnande iver) [intensivt som en eld]. [Bekännelsen inleds med ett imperativ i singular och riktar sig till hela folket som en enhet (”Hör, Israel!”). I Bibeln är det individuella ansvaret också kopplat till den kollektiva gruppen. Tron föds hos var och en och är personlig, men förenar samtidigt människor. Även bönen som utgår från var och en förstärks när man ber tillsammans. Både välsignelser och förbannelser drabbar hela gruppen, därför handlar uppmaningen som följer dels om det egna hjärtat, men också om folkets unisona hjärta, dit också barnen räknas, se vers 6-7. Se även 5 Mos 11:13-15. Ordet för hjärta (hebr. levav) beskriver källan till en människas inre liv. Det täcker delvis betydelsen av ordet för själ (hebr. nefesh, vars innebörd omfattar hela ens varelse, liv och personlighet). Det är inte bara i vårt inre, dvs. i vår själ, tanke och vilja, som vi ska älska Gud, utan också i våra yttre relationer – i umgänget med andra människor. Ordet för kraft (hebr. meód) är ett adjektiv eller ett adverb (stort, mer, ytterst; i högsta grad; väldigt mycket) som här används som ett substantiv. Det kan både syfta på den kraft och förmåga vi har fått, men även på det överflöd och de ägodelar som vi har blivit satta att förvalta. Hebreiskan bygger, med hjälp av dessa tre ords nyansrikedom, upp en helhet kring vad det innebär att älska Gud. Evangelieförfattarna använder flera olika grekiska ord för att beskriva detta, jfr Matt 22:37; Mark 12:30; Luk 10:27.]
Deuteronomy 30:6Och Herren (Jahveh) din Gud (Elohim) ska omskära ditt hjärta, och din säds (dina barns) hjärta, till att älska Herren (Jahveh) din Gud (Elohim) med hela ditt hjärta och med hela din själ, för att du ska leva. [Omskärelsen är ett fysiskt tecken på delaktigheten i det förbund som Gud har slutit med Abraham och hans ättlingar ( 1 Mos 17:9-14). När Mose nu talar om att folkets hjärtan ska omskäras, att hårdheten runt dem kommer att skäras bort, handlar det om att tankar, önskningar och avsikter kommer att föras in i förbundet – det vill säga att de vill vara trogna sin relation med Herren (Jahveh). (Samma tanke uttrycks i 5 Mos 10:16, där Mose bokstavligen säger åt folket att omskära sina hjärtan, vilket betyder att de ska förbinda sig till förbundet med Herren, inte bara utåt utan även inåt.) Profeterna beskriver det förnyade förbundet på samma sätt ett nytt hjärta och ny ande ( Hes 36:26-28).]
Matthew 22:37Då svarade han honom:”’Du ska [osjälviskt och utgivande] älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta, av hela din själ och av hela ditt förstånd (intellekt – gr. dianoia).’ [Citatet är från 5 Mos 6:5. Budet involverar hela personen. Den hebreiska texten som citeras innehåller en rad substantiv och avslutas med ett adverb (som preciserar grundtextens och versens enda adjektiv) – således kan’din kraft’ därför ordagrant även betyda ditt överflödiga eller ditt passionerade. Matteus och Lukas översätter med det grekiska ordet för förstånd, se Luk 10:27, medan Markus använder de grekiska orden för både förstånd och kraft, se Mark 12:30, 33.]
Mark 12:33Att älska honom [osjälviskt och utgivande] av hela sitt hjärta, av hela sitt förstånd (sin insikt och förståelse – gr. synesis) och av hela sin kraft och att älska sin nästa (sin medmänniska) som sig själv, det är mer än alla brännoffer och [andra] offer.”
Galatians 5:13För ni är kallade till (ni kallades ju på grund av) frihet, syskon (bröder och systrar i tron), men inte till den frihet som ger köttet något tillfälle [som leder till en startpunkt för den gamla mänskliga naturen], utan tjäna i stället [ständigt] varandra genom [den osjälviskt utgivande] kärleken.
James 2:8Om ni uppfyller den kungliga (förnämsta) lagen [undervisningen] som den är uttryckt i Skriften:”Du ska älska [osjälviskt och utgivande] din nästa (din medmänniska) som [du älskar] dig själv.” [ 3 Mos 19:18; Matt 22:37-40. Detta bud sammanfattar undervisningen i Moseböckerna och Profeterna. Att den kallas”kunglig” beror främst på att den utgår ifrån kungen Jesus.] Då gör ni det som är rätt.