Luke 18:1
Och han [Jesus] berättade sedan en liknelse för att visa dem [lärjungarna] att det är nödvändigt att alltid be (tillbe, umgås med Gud) och inte tappa modet (inte ge upp; ordagrant:”inte ge efter för ondska” – gr. me egkakeo). [Denna liknelse hör ihop med frågan om tiden innan Jesus kommer tillbaka i föregående stycke ( Luk 17:22-37) och i avslutningen här då”han kommer tillbaka”, se vers 8. En del av innehållet i bönerna är säkerligen”Låt ditt rike komma”, se Luk 11:2. Bönen och det personliga umgänget med Gud är en nödvändighet för att inte ge upp, se också Luk 21:36; 2 Kor 4:1; 1 Tim 2:1.]
Bibeln (Svenska)
In The King James Version
And he spake a parable unto them to this end, that men ought always to pray, and not to faint;
In Context
Cross References
Genesis 32:24Jakob var ensam kvar [på den norra flodbanken]. En man [Gud själv i mänsklig gestalt, se vers 30] brottades med honom fram tills solen gick upp.
Job 27:8För var är den gudlöses (hycklarens) hopp när han skärs bort (hebr. batsa), när Gud (Eloha) rycker bort hans liv (själ – hebr. nefesh)?
Psalms 55:16Låt ödeläggelse komma över dem, låt dem gå ner levande i Sheol (graven, underjorden – de dödas plats), för det onda är mitt ibland dem i deras hem.
Psalms 86:3Visa nåd (oförtjänt kärlek) mot mig, Herre (Adonai), för till dig ropar jag (höjer jag min röst i bön) hela dagen.
Psalms 142:5Titta på min högra hand och se, för det finns ingen som känner mig. Jag har ingenstans att fly, ingen bryr sig om (söker, frågar efter) min själ (mitt liv).
Jonah 2:7Till de uthuggna bergen [bergens rot/fot] gick jag ner [se Jona 1:3, 5], [ner under] jorden, dess bommar var bakom mig för alltid. Men du tog mig upp ur djupet, Herre (Jahveh), min Gud (Elohim). [Första delen är svåröversatt. Hebr. qetsev används om något utformat och kommer från verbet att hugga. Det används i samband med hur Chiram arbetar och gör formen för den ställning som bronshavet i tabernaklet stod på, se 1 Kung 6:25; 7:37. Bergen kan poetiskt uppfattas sträcka sina rötter eller ryggar till havets lägsta djup. Där är de uthuggna och utformade. En annan tolkning är att det är Jonas huvud som sticker upp ovan ytan och liknas vid berg som är täckta av växtlighet.]