Proverbs 19:17
Den som bemöter den nödställde med nåd (favör, oförtjänt kärlek – hebr. chanan) [den som böjer sig ner och hjälper den fattige] lånar åt (flätar/tvinnar sig samman med) Herren (Jahveh) och han lönar honom med trygghet [hebr. shalem – dvs. han får frid i själen och alla sina behov fyllda]. [Verbet låna (hebr. lava) inleder versen och betyder ordagrant ”att tvinna ihop/fläta samman”. Betoningen här ligger på den som går Herrens ärenden för att hjälpa någon som hamnat i knipa (oftast av ekonomisk art). Hebr. dal (nödställd, hjälplös, svag) betyder bokstavligen minus/subtraktion och beskriver något som gått förlorat. Hebreiskan kan tolkas så att det både är den drabbade och den som lånar till Herren, som fullt ut återgäldas av honom.]
Bibeln (Svenska)
In The King James Version
In Context
Cross References
Deuteronomy 15:11Det kommer aldrig att saknas fattiga (behövande – hebr. evion) i landet [ Mark 14:7; Joh 12:2]. Därför befaller jag dig att villigt öppna handen för din broder som är drabbad (hebr. ani) och som är i behov (evion) i ditt land.
Psalms 41:2Välsignad är den som ser (reflekterar, agerar; på ett vist sätt hjälper) den fattige; på den onda dagen ska Herren (Jahveh) rädda honom. [Det hebreiska ordet sakal betyder både att fysiskt se något, men också själva processen att tänka och fundera över situationen och slutligen också att agera. Ordet för fattig är i singular. Här avses inte alla fattiga i hela världen, utan en specifik person och dess unika situation. Bibeln blir personlig och får oss att tänka, vem i min närhet är den fattige? Det handlar om att sätta sig in i personens behov och utifrån det göra en vis bedömning av vad den andra personen bäst blir hjälpt av. Det kan innebära allt från undervisning, praktisk och ekonomisk hjälp, men också bön och att räkna med Guds ingripande, se Apg 3:6. Den andra delen”på den onda dagen ska Herren rädda honom” tolkas ibland som att det syftar på den som ser den fattige. Det blir i så fall en gudsbild där man kan”köpa sig” frälsning. Troligare, även textmässigt, är att det är en uppmaning att se hur Gud har omsorg och räddar den fattige, ett sådant exempel är Lasarus, se Luk 16:19-31. Eftersom Jesus citerar från psalmen, och den har messianska undertoner i inledningen, kan vi även se en djupare innebörd här. Vi uppmanas att se, studera och begrunda Jesu liv. Han var rik men blev fattig för vår skull, se 2 Kor 8:9. Gud grep in och uppväckte Jesus och lät honom öppet visa sig, se Apg 10:40.]
Proverbs 12:14En [rättfärdig] människa får själv glädja (fröjda) sig och ta del av (fyllas upp av) resultatet av sina ord, och arbetet som hennes händer utför kommer tillbaka till henne [som en skörd av det goda som har såtts].
Proverbs 14:31Den som förtrycker den fattige, utmanar (trotsar, förolämpar) hans skapare, men den som är vänlig (visar nåd; ger favör; är god) mot den utsatte (fattige, den som lider nöd), ärar honom [Gud, som skapat alla människor].
Proverbs 28:27Den som ger till den fattige behöver inte sakna någonting, men den som vänder bort blicken [för att inte se deras behov] får många förbannelser.
Isaiah 58:7Dela ditt bröd med den som är hungrig. Ge husrum för hemlösa förtryckta människor. När du ser någon naken, kläd honom. Vänd inte ryggen till den som är ditt kött och blod.