Luke 22:41

Han drog sig undan (”slet sig” bort) från dem, ungefär ett stenkast, och föll på knä och bad:

Bibeln (Svenska)

In The King James Version

And he was withdrawn from them about a stone’s cast, and kneeled down, and prayed,

In Context

40När han kom till platsen sa han till dem: ”Be att ni inte kommer i [ger efter för] frestelse.” [Jesus uppmuntrar dem inte att be att de inte ska bli frestade. De är frestade. Frestelse är en oundviklig del av det mänskliga livet. Istället uppmanar han sina lärjungar att inte ”gå in i” eller ”ge efter för” frestelse.]

42”Fader! Om du vill (har för avsikt), så ta bort den här bägaren från mig. Men ske inte min vilja (önskan) utan din.” [Jesu lidande liknas här vid en bägare som han måste tömma. En herde gick aldrig längre än ett stenkast från sina får för att kunna försvara dem från rovdjur. Grekiskan uttrycker starka känslor. Jesus ”sliter sig bort”, ”ber gång på gång”, ”säger i bönen” osv.]

Read all of Luke 22

Cross References

Matthew 26:39Han gick lite längre bort, kastade sig till marken och bad:”Min Fader, om det är möjligt, låt denna bägare [lidande och straffet för mänsklighetens synd, se Matt 20:22-23] gå förbi mig. Men inte som jag vill, utan som du vill.”

Luke 18:11Farisén stod och bad [högt] till (om, för) sig själv: ’Gud, jag tackar dig för att jag inte är som andra människor; tjuvar (svindlare), orättfärdiga, äktenskapsbrytare – eller som den där [illa ansedda] tullindrivaren.

This Verse In Other Editions

Study Luke 22:41