Psaltaren 127:2

Det är fåfängt, att I bittida uppstån, och sent gån till hvilo, och äten edart bröd med sorg; ty han gifver det sina vänner, vid de sofva.

Svenska Karl XII:s Bibel (1873)

In The King James Version

It is vain for you to rise up early, to sit up late, to eat the bread of sorrows: for so he giveth his beloved sleep.

In Context

1En visa Salomos, i högre choren. Om Herren icke bygger huset, så arbeta de fåfängt, som derpå bygga; om Herren icke förvarar staden, så vaka väktarena fåfängt.

3Si, barn äro en Herrans gåfva, och lifsfrukt är en skänk.

Read all of Psaltaren 127

Cross References

Genesis 3:17Och till Adam sade han: Efter du lydde dine hustrus röst, och åt af trät, om hvilket jag dig böd och sade: Du skall icke äta deraf; förbannad vare marken för dina skull, med bekymmer skall du nära dig på henne i alla dina lifsdagar.

Psalms 3:5Jag ropar till Herran med mine röst, så hörer han mig af sitt helga berg. Sela.

Psalms 39:5Men, Herre, lär mig dock, att det måste få en ända med mig, och mitt lif ett mål hafva, och jag hädan måste.

Proverbs 10:22Herrans välsignelse gör rikan utan mödo.

Proverbs 31:18Hon märker, hvar hennes handel kan hafva förkofring; hennes lykta utsläckes icke om nattena.

Ecclesiastes 2:1Jag sade i mitt hjerta: Nu väl, jag vill lefva väl, och göra mig goda dagar; men si, det var ock fåfängelighet.

This Verse In Other Editions

Study Psaltaren 127:2