Jakobsbrevet 5
1Nu väl, I rika, gråten och tjuten över de eländen, som komma över eder.
2Eder rikedom är förruttnad, och edra kläder hava blivit malätna.
3Edert guld och silver är förrostat, och dess rost skall vara eder till vittnesbörd och såsom en eld förtära edert kött. I haven samlat skatter i de sista dagarna., 20
4Se, arbetarnas av eder förvägrade lön, deras, som avbärgat edra fälr, ropar, och skördemännens rop hava ingått i Herren Sebaots öron.
5I haven levat vällustigt på jorden och levat yppigt, I haven gött edra hjärtan (såsom) på en slaktedag.
6I haven sakfällt, I haven mördat den rättfärdige; han sätter sig icke emot eder.
7Varen alltså tåliga, bröder, intill Herrens tillkommelse. Se, jordbrukaren väntar efter jordens kostliga frukt, tåligt väntande därpå, till dess han får höstregn och vårregn.
8Varen även I tåliga, stärken edra hjärtan, ty Herrens tillkommelse har närmat sig.
9Sucken icke mot varandra, bröder, på det I icke mån bliva dömda. Se, domaren står för dörrarna.
10Bröder, tagen till föredöme i lidande och långmodigheten profeterna, vilka talade i Herrens namn.
11Se, vi prisa dem lyckliga, som hava uthärdat. Jobs uthållighet haven I hört, och det slut han fick av Herren haven i sett, ty Herren är mycket ömhjärtad och medlidsam. Job 1: 21 f.; 42: 10
12Men framför allt, mina bröder, svärjen icke, varken vid himmelen eller jorden, eller någon annan ed utan edert ja vare ja, och edert nej vare nej, på det I icke mån falla under dom.
13Lider någon bland eder ont, han bedje. Är han vid gott mod, han sjunge psalmer.
14Är någon bland eder sjuk, han kalle till sig församlingens äldsta, och de bedje över honom, smörjande honom med olja i Herrens namn;
15Och trons bön skall frälsa den sjuke, och Herren skall låta honom stå upp, och om han har gjort synder, skall det förlåtas honom.
16Bekännen därför synderna för varandra, och bedjen för varandra, på det I mån helas. En rättfärdig mans bön förmår uträtta mycket.
17Elias var en människa lika beskaffad som vi, och han bad en bön, att det icke skulle regna, och det regnade icke på jorden i tre år och sex månader.
18Och han bad åter, och himmelen gav regn, och jorden bar sin frukt.
19Mina bröder, om någon bland eder skulle villas bort från sanningen, och någon omvänder honom,
20han må veta, att den som omvänder en syndare från hans vägs villa, han frälsar hans själ från döden och överskyler en mängd synder. ↑ Herren.