Romarbrevet 7
1E ller veten I icke, bröder — ty jag talar med dem som känna lag — att lagen härskar över människan, så länge hon lever?
2Ty kvinnan, som är under man, är genom lag bunden vid mannen, så länge han lever; men om mannen dör, så är hon ledig från mannens lag.
3Alltså skall hon kallas äktenskapsbryterska, om hon, medan mannen lever, giver sig åt en annan man, men om mannen dör, så är hon fri från lagen, så att hon icke bliver äktenskapsbryterska, om hon giver sig åt en annan man.
4Alltså haven och I, mina bröder, blivit dödade från lagen genom Kristi kropp, på det att I skullen bliva med en annan, med honom som är uppväckt från döda, på det vi skola bära frukt åt Gud.
5Ty då vi voro i köttet, voro syndernas lidelser, som (väcktes) genom lagen, verksamma i våra lemmar till att bära frukt åt döden.
6Men nu äro vi lediga från lagen, sedan vi hava dött (från det), i vilket vi höllos fast, så att vi slava i Andens nyhet och icke i bokstavs åldrighet.
7V ad skola vi då säga? Är lagen synd? Bort det! Men synden kände jag icke utan genom lag, ty jag hade icke vetat av begärelsen, om icke lagen hade sagt:»Du skall icke begära.»
8Men synden tog anledning och verkade genom budet i mig all begärelse; ty utan lag är synd död.; 5: 13, 20
9Och jag levde en gång utan lag, men när budet kom, levde synden upp igen,
10och jag dog, och just budet, som är till liv, befanns vara mig till död.
11Ty synden tog tillfälle genom budet och förförde mig och dödade mig därigenom.
12Så är väl lagen helig och budet heligt och rättfärdigt och gott.
13Blev då det goda mig till död? Bort det! Utan synden (blev det), på det hon må bliva synlig såsom synd, då hon genom det goda verkade död för mig, på det att synden skulle bliva övermåttan syndig genom budet.
14Ty vi veta, att lagen är andlig, men jag är köttslig, såld under synden.
15Ty jag vet icke, vad jag verkar, ty jag gör icke det som jag vill, utan det som jag hatar, det gör jag.
16Men om jag gör det som jag icke vill, så instämmer jag med lagen, att den är god.
17Men nu verkar icke mer jag det, utan synden, som bor i mig.
18Ty jag vet att i mig, det är i mitt kött, bor icke gott; ty att vilja ligger till hands hos mig, men att verka det goda finnes icke.
19Ty gott, som jag vill, det gör jag icke, utan ont, som jag icke vill, det gör jag.
20Men om jag gör det som jag icke vill, så verkar icke mer jag det, utan synden, som bor i mig.
21Alltså finner jag för mig, som vill göra det goda, den lagen, att det onda ligger till hands hos mig.
22Ty jag gläder mig över Guds lag efter den invärtes människan;
23men jag ser en annan lag i mina lemmar, som strider mot mitt sinnes lag och gör mig till fånge uti syndens lag, som är i mina lemmar.
24Jag eländiga människa, vem skall rädda mig från denna dödens kropp?
25Gud vare tack genom Jesus Kristus, vår Herre! Jag är alltså själv, som sagt är, slav åt Guds lag med sinnet, men åt syndens lag med köttet.