Psaltaren 112
1Halleluja. Säll är den som Herran fruktar, den som stor lust hafver till hans bud.
2Hans säd skall väldig vara på jordene; de frommas slägte skall välsignadt varda.
3Rikedom och ymnoghet skall vara i hans hus, och hans rättfärdighet blifver evinnerliga.
4Dem fromma går ljus upp i mörkret, af den nådeliga, barmhertiga och rättfärdiga.
5Säll är den som barmhertig är, och gerna lånar; och lagar så sina saker, att han ingom orätt gör.
6Ty han skall blifva evinnerliga; den rättfärdige skall aldrig förgäten varda.
7När en plåga kommer, fruktar han sig intet; hans hjerta hoppas stadeliga uppå Herran.
8Hans hjerta är tröst, och fruktar sig intet, tilldess han på sina fiendar lust ser.
9Han utströr, och gifver dem fattigom; hans rättfärdighet blifver evinnerliga; hans horn skall upphöjdt varda med äro.
10Den ogudaktige skall det se, och honom skall förtrytat; sina tänder skall han bita tillsamman, och förgås; ty hvad de ogudaktige gerna vilja, det blifver omintet.