1 Moseboken 8
1. [ redigera] Floden upphör. Noas offer och Guds löfte. Och Gud tänkte på Noa och på alla vilda djur och på alla tama djur, som voro med honom i arken. Och Gud lät en vind gå fram över jorden, och vattnet sjönk;
2och djupets källor och himmelens fönster blevo tillslutna, och regnet från himmelen upphörde.
3Och vattnet föll allt mer och mer från jordens yta; och vattnet förminskades efter ett hundra femtio dagar.
4Och arken stannade på Ararats berg i sjunde månaden, på sjuttonde dagen i månaden.
5Och vattnet avtog och minskades intill den tiondä månaden. På första dagen i tionde månaden syntes bergens toppar.
6Och det skedde, efter fyrtio dagar öppnade Noa fönstret på arken. som han hade gjort,
7och han sände uf en korp; och denne gick fram och tillbaka. ända tills vattnet var borttorkat från jorden.
8Och han sände en duva ut från sig för att se. om vattnet hade -avtagit från jordens yta.
9Men duvan fänn icke vila för sin fot, och hon återvände till honom i arken, ty det var vatten över hela jordens yta. Och han räckte ut sin hand och förde henne in till sig i arken.
10Och han bidade ännu sju andra dagar och släppte åter duvan ur arken.
11Och duvan återkom till honom mot aftonen, och se, det var ett friskt olivlöv i hennes näbb. Då förstod Noa, att vattnet hade avtagit på jorden.
12Men han bidade ännu andra sju dagar och sände så ut duvan, och hon vände icke åter till honom något mer.
13O ch det skedde i sex hundra första året, i den första månaden, på första dagen i månaden, att vattnet torkade upp från jorden. Och Noa tog bort täckeiset av arken, och han såg, och se, jordens yta torkades.
14Och i den andra månaden, på tjugusjunde dagen i månaden, blev jorden torr.
15D å talade Gud till Noa och sade:
16»Gå ut ur arken, du och din hustru och dina söner och dina söners hustrur med dig.
17För ut med dig alla djur, som äro med dig, av allt kött, både av fåglar och av boskap och av alla kryp, som kräla på jorden, och de skola vimla få jorden och vara fruktsamma bch föröka sig på jorden.»
18Så gick Noa ut och hans söner och hans hustru och hans söners hustrur med honom.
19Alla djur, alla kryp och alla fåglar, ja, alla som röra sig på jorden gingo ut ur arken, eftär sina släkter.
20O ch Noa byggde ett offerbord åt Jehová och tog av alla rena djur och av alla rena fåglar och uppförde brännoffer på offerbordet.
21Och Jehová kände den välbehagliga lukten och sade i sitt hjärta:»Jag skall icke åter förbanna jorden något mer för människans skull, ty människans hjärtas traktan är ond från hennes ungdom. Och jag skall icke mer härefter slå allt levande, såsom jag har gjort.
22Sådd och skörd, köld och hetta, sommar och vinter, dag och natt skola icke upphöra under jordens alla dagar.»