1 Moseboken 9
1. [ redigera] Guds förbund med Noa. Noas ord till sina söner. Noas död. Och Gud välsignade Noa och hans söner och sade till dem:»Varen fruktsamma och förökens och uppfyllen jorden.
2Och fruktan och rädsla för eder skall vara över alla djur på jorden och över alla himmelens fåglar, ja, över allt som rörer sig på jorden och över alla fiskar i havet; i eder hand äro de givna.
3Allt vad som rörer sig och har liv skall vara eder till föda, likaså gröna örter; jag giver eder allt.
4Endast kött med sin själ i sitt blod skolen I icke äta. 5, 23 f.
5Ty även edert blod skall jag kräva för edra själar: av varje djur skall jag kräva det, och av människans hand; ja, av varje mans hand skall jag kräva människans sjäI, för hans broders blod.
6Den som utgjuter människoblod, hans blod skall av människor bliva utgjutet, ty Gud gjorde människan efter sin bild.; 5: 1 4
7Så varen nu fruktsamma och förökens vimlen på jorden och förökens därpå.»
8Och Gud sade till Noa och hans söner med honom:
9»Och jag, se, jag skall upprätta mitt förbund med eder och med eder säd efter eder
10och med varje levande själ, som är med eder, av fåglar, av tama djur och av alla vilda djur hos eder på jorden, av alla dem som gingo ut ur arken, alla jordens djur.
11Och jag upprättar mitt förbund med eder: intet kött skall härefter bliva utrotat av flodens vatten; och härefter skall ingen flod vara till att fördärva jorden.»
12Och Gud sade:»Detta är förbundstecknet, som jag gör för alltid emellan mig och eder och emellan varje levande själ, som är hos eder:
13min båge skall jag sätta i skyn, och han skall vara till ett förbundstecken mellan mig och jorden.
14Och det skall ske, når jag förer skyar över jorden och bågen synes i skyn,
15då skall jag komma ihåg mitt förbund, som är emellan mig och eder och emellan varje levande själ av allt kött; och vattnet skall icke mer bliva flod till att fördärva allt kött.
16Och bågen skall vara i skyn, och jag skall se den för att komma ihåg det tidsåldriga förbund emellan Gud och varje levande själ av allt kött, som är på jorden.»
17Och Gud sade till Noa:»Detta är förbundstecknet, som jag upprättat emellan mig och allt kött, som är nå jorden.»
18O ch Noas söner, som gingo ut ur arken, voro Sem, Ham och Jafet; och Ham är fader till Kanaan.
19Dessa tre voro Noas söner, och av dessa befolkades hela jorden.
20O ch Noa började att bliva en jordbrukare och planterade en vingård.
21Och han drack av vinet och blev drucken och blottade sig mitt i sitt tält. 22, Och Ham, Kanaans fader, såg sin faders blygd, och han berättade det för sina båda bröder utanför.
23Då togo Sem och Jafet ett täcke, och de lade det båda på sina skuldror och gingo baklänges och övertäckte sin faders blygd; och deras ansikten voro bakåt, så att de icke sågo sin faders blygd.
24Då Noa vaknade upp av sitt vin och fick veta vacl hans yngste son hade gjort honom,
25sade han:»Förbannad vare Kanaan! Trälars träl skall han vara för sina bröder.»
26Och han sade:»Lovad vare Jehová, Sems Gud, och Kanaan vare deras träl!
27Gud göre vitt rum för Jafet, och han skall bo i Sems tält, och Kanaan vare deras träl.»
28O ch Noa levde efter floden tre hundra femtio år,
29så att Noas alla dagar voro nio hundra femtio år; och han dog.